Lord Lucan
Clermontklubben på 44 Berkley Square i 2013 julskyltning
Det finns en engelsk fascination med vad som ibland kallas ”brottets tjusning”. Uttrycket kan kanske bara anses acceptabelt Lord Lucan och motiverat så länge det syftar på påhittade brott och brottslingar från de detektivromaner som länge utgjorde en brittisk litterär specialitet. Genren började när läkaren Arthur Conan Doyle hade ont om patienter på sin privatklinik och uppfann mästerdetektiven Sherlock Holmes i bokform 1887. Böckerna följer Holmes i hästdroskan längs dimmiga gator i det victorianska London på jakt efter mördare vars offer ofta flutit upp i Themsen. Senare fortsatte Agatha Christie deckartraditionen till en mer modern tidsålder. Numera är det kanske främst ’Nordic noir’ som är även i England dvs Stieg Larsson och tv-serier som ’Bron’.
Men även verkliga brott fascinerar. Brittisk press ger stort utrymme och omfattande publicitet åt aktuella brottsfall, skandaler och rättegångar liksom kända brottslingar. Vi har redan snuddat vid fenomenet i bloggavsnittet ’Skandal i societeten’ den 8 november 2013 om den fotogena modellen Christine Keeler och försvarsminister John Profumo. Affären avslöjade ett dekadent lyxliv i samhällstoppen på 1960-talet. Nu har tv-kanalen ITV gått vidare och inför julen 2013 producerat och sänt två 90-minutersprogram om ett legendariskt rättsfall nämligen det mord som Lord Lucan på sannolika skäl är misstänkt för på familjens barnflicka 1974. Mordfallet fortsätter att fascinera eftersom det inte är slutgiltigt löst och Lucan försvunnen sedan mordet. Likheten med Profumo är att Lucan kom från sammma rika, priviligierade och dekadenta överklassmiljö som väl lämpar sig som bakgrund i teater-, film- eller tv-sammanhang. TV-programmen om Lord Lucan bygger på boken The Gamblers av John Pearson som publicerades 2005.
I den första programavsnittet repeteras kända fakta om mordet. Vi möter Richard John Bingham, den 7nde Earlen av Lucan när han är i 30-års åldern, född 1934, (och alltså i dag 79 år om han fortfarande lever och som några tror har kunnat följa tv-programmen). Han kommer från en gediget förmögen engelsk-irländsk familjebakgrund med en uppväxt på Londons exklusivaste adresser och skolgång på överklassinternatet Eton. Redan på Eton och senare under en kortare värnpliktstjänstgöring vid förnäma Coldstream-gardet blev Lucan spelberoende och indragen i hasard- och kortspel om stora pengar. Lucan spelade främst backgammon, poker och bridge men också chemin de fer. 1960 vann Lucan på en kväll £26 000 på detta spel (motsvarande £500 000 i dagens penningvärde) och fick i vänkretsen smeknamnet ’Lucky’ Lucan. Lorden är alltså född förmögen och lever på avkastningen av den ärvda förmögenheten enligt den klassiska engelska överklassdefinitionen: ’a gentleman doesn’t work’ (dvs privatförmögenheten gör någon yrkesantällning obehövlig). Uttrycket stämmer inte längre – även dagens aristokrater är hårdarbetande och så välutbildade som möjligt. Men Lucan tillbringade sin tid vid spelborden på den exklusiva hasardklubben Clermont - uppkallad eftet Lord Clermont, en annan välkänd hasardspelare som tidigare ägde klubbens exklusiva hus på nr 44 Berkeley Square som privatbostad. Till de ursprungliga klubbmedlemmarna hörde fem hertigar, fem markiser och tjugo earls (grevar). Men vid spelbordet sviker lyckan lord Lucan. Spelförlusterna stiger och familjen Lucan – hustru och tre barn - har snart inga pengar ens till nödvändigaste hushållsutgifter. Lady Lucan vill skiljas och tar vårdnadstvisten om barnen till domstol. Där förlorar Lord Lucan till sin förtvivlan vårdnaden av barnen. Som storspelare sätter att han allt på en sista desperat handling. Om hustrun försvann spårlöst (utan bevis på¨att Lucan medverkat) skulle han kunna återkräva hemmet och vårdnaden. Som sista utväg bestämmer han sig för att mörda hustrun och göra sig av med liket. Hans vänner på spelklubben Clermont som liksom Lucan är ärkereaktionära och manschauvinistiska snobbar uppmuntrar till handling.
En kväll smyger han sig in i det tidigare gemensamma hemmet med ett hemmagjort vapen som är en del av ett grovt blyrör. För att bättre gömma sig i mörkret har han skruvat ur glödlampan i köket och då en kvinnofigur kommer in genom köksdörren klipper han till i mörkret. Sedan sveper han in den livlösa kroppen i en postsäck. När han är på väg ut med sin börda hör han Lady Lucan kalla barnflickans namn från övervåningen med frågan när det beställda teet är färdigt. Lucan som misslyckats som hasardspelare och familjefar förstår nu att han begått sitt livs största och avgörande misslyckande och att ingen väg finns tillbaka. Med Lady Lucans röst från övervåningen slutar första avsnittet av ITV-programmet. Han har satsat allt enligt principen ’vinna eller försvinna’ och förlorat. Han måste försvinna.
I det andra programavsnittet spekuleras om vad som kan ha hänt den försvunne Lucan. Spekulationerna har genom åren varit många. Enligt vissa uppgifter skulle Lucan fått hjälp av förmögna vänner från Clermontklubben att börja ett nytt liv i någon annan del av världen. Under åren har många tips strömmat in om att han setts i Afrika, Indien och på andra platser men utan belägg för att något av tipsen skulle stämma. Enligt ett tips skulle han ha mördats av de brottslingar han varit i kontakt med. Andra tror att han tagit självmord. Lady Lucan som fortfarande lever vid 75 års ålder tror att han nattetid hoppat överbord från en kanalfärja på ett sådant sätt att kroppen sugits in i propellrarnas strömvirvlar och därför styckats och försvunnit. Eftersom det är möjligt att tv-programmen kommer att sändas i Sverige skall inte här avslöjas vilken teori som lanseras i tv-serien men det är känt att barnen – som är nu är medelålders, välutbildade och yrkesmässigt mycket framgångsrika - beklagar att familjetragedin förvandlats till tv-underhållning. Det bör tilläggas att tv-serien fått genomgående bra pressrecentioner och att en av landets främsta skådespelare, RADA-utbildade Rory Kinnear, spelar rollen som Lord Lucan