/ Allmänt /

Nya skyskrapor i London


Centrala London (the City) har världens högsta kontorshyror. Och bristen på lokaler fortsätter att pressa upp hyrorna. Londons kontorshyror passerade i fjol Hongkongs som de dyraste i världen. Anledningen är bl.a. den brittiska ekonomska återhämtningen i kombination med en akut brist på kontorslokaler. Den stora efterfrågan har resulterat i kraftig nybyggnation. Tomtpriserna i centrala London leder till en tendens att bygga på höjden. Äldre höghus (främst sådana från 1950-och 1960-talet) rivs för att ge plats åt ännu högre byggnader. Här följer en beskrivning av tre aktuella höghusbyggen som alla varit mycket omdiskuterade till följd av storleken på den nya byggnaderna även om nya höghusbyggen på Manhattan i New York ofta är dubbelt så höga.
1 The Cheesegrater
Det senaste nytillskottet är en 48 våningar och 224,5 meter hög kontorsbyggnad med adress 122 Leadenhall Street. Hemsida www.theleadenhallbuilding.com
Byggnadens koniska form har i folkmun gett den namnet ’the Cheesegrater’ (ostrivaren) eftersom den är avsmalnande upptill. Anledningen till byggnadens koniska, avsmalnande form uppges vara att den inte skulle störa utsikten mot citys mest kända byggnadsverk Christopher Wrens 300 år gamla barockkyrka S:t Paul’s Catherdral västerifrån (från exempelvis Fleet Street). Det är också riktigt att det ur Fleet Street - perspektivet finns ett fritt utrymme mellan the Cheesegrater och S:t Paul’s Catherdral. The Cheesegrater’s officiella namn är annars the Leadenhall Building. Byggnaden är ritad och konstruerad av en av landets främsta moderna arkitekter Richard Rogers som 1996 blev utnämnd till livstidslord. Den är framtagen av hans företag Rogers Stirk Harbour + Partners. Den nu 81-årige Rogers har under ett långt yrkesliv hunnit med att rita en rad kända moderna byggnader bl.a. Lloyd's Building i City som ligger mittemot the Cheesegrater. Rogers har även ritiat Centre Pompidou i Paris (tillsammans med italienske arkitekten Renzo Piano). Rodgers har alltid varit fascinerad av tekniska innovationer. Både Centre Pompidou från 1977 och Lloyd's Building från 1984 är ’ut- och invända’ byggnader med hissar, trappor, rulltrappor och rörsystem liggande utanpå en fasad i glas och rostfritt stål. Konstruktionen har visat sig mycket opraktisk och Lloyd’s sägs önska sig lämna sin byggnad till följd av skyhöga underhållskostnader vad gäller teknikaliteterna utsatta för vädrets makter. The Cheesegrater är ingen ’ut- och invänd’ byggnad men heller inget vanligt höghus utan hopsatt av gigantiska stålmoduler tillverkade på nordirland och transporterade per fartyg till till England där de utrustats med golv och väggar. Modulerna har därefter lyfts på plats med väldiga kranar och svetsats ihop med en teknik som lånats från oljeplattformar och brokonstruktioner. Byggnaden saknar alltså en gjuten armerad betongkropp och har i stället ett skelett av stålbalkar. Från gatunivån ger byggnaden intryck av att vara uppvinschad på enorma diagonala stålbalkar. Stålkonstruktionen ger byggnaden flexibilitet med möjlighet att röra sig med temperaturförändringar. Kostnaden för bygganden har uppgått till £ 340 miljoner men ägarna Britsh Land and Oxford Properties uppges redan ha hyrt ut en stor del av byggnaden till priser över gängse marknadsvärde.
Närmaste tunnelbanestation är Bank.

2. The Walkie-Talkie
En kontrast till ostskrapan är 160 meter höga nya höghuset ’the Walkie Talkie’ på 20 Fenchurch Street. Hemsida www.20fenchurchstreet.co.uk. Denna byggnad sväller ut mot toppen i stället för att smalna av som ostskrapan. Den ’framtunga’ formen är avsedd att maximera golvytan mot toppen av byggnaden, där hyrorna oftast är högst. Redan under byggnadstiden upptäcktes dock problem med byggnadsformen. När solen står i zenit direkt i söder mitt under dagen har byggnadens konkava form visat sig fungera som en jättelik brännspegel på gatorna nedanför. Avläsningar visade att temperturen där kunde stiga till mellan 91 och 117 °C. Förra sommaren smälte karosserna på vissa parkerade bilar vilket resulterade i dyra reparationskrav tpå byggnadsägaren. En permanent metallmarkis har nu att installerats på södra sidan av de högre våningarna i tornet för att eliminera problemet. Byggnadens arkitekt, Rafael Viñoly från Uruguay har tidigare designat ett hotell i Las Vegas med liknande brännpunktsproblem som några hotellanställda kallade " Viñoly’s death rays".
Närmaste tunnelbanestation är Monument.

3, The Shard
306 meter och 87 våningar höga ’The Shard’ (skärvan) med adress 32 London Bridge Street invigdes 2012, och är Europas tredje högsta byggnad med en fantastisk utsikt över London. Hemsida http://www.the-shard.com. Byggnadens arkitekt är Renzo Piano som utformade Centre Pompidou i Paris tillsammans med Richard Rogers. På det arkitektoniska blomsterspråk som ofta används för att neutralisera kritiken mot kontroversiella nybyggen sade sig Piano vara inspirerad av nätet av järnvägslinjer i grannskapet och Londons tornspiror och masterna på segelfartygen som de återgavs av den venetianske 1700-talets målaren Canaletto (Giovanni Antonio Canal). Pianos design mötte kritik från byggnadsvårdsföreningen English Heritage som i en inlaga hävdade att byggnaden skulle vara "en glasskärva (shard of glas) genom hjärtat av historiska London".och det är från denna inlaga som byggnadens namn ’Shard’ hämtats (naturligtvis i avsikt att neutralisera kritiken och också för att ordet ’skärvan’ ger associationer till något mycket litet). I själva verket är byggnaden jättelik men utformad i form av en avsmalnande tornspira som enligt Piano utgör ett positivt tillskott till stadssiluetten. Fasadens vinklade glasrutor avses reflektera solljus och himlen ovanför så att utseendet på byggnaden ändras efter väderlek och årstider. Den Hongkong-baserade lyxhotellkedjan Shangri-La har just slagit upp portarna på våningsplanen 34–52. Hotellet är Shangri-La’s första etablering i Storbritannien. Shangri-La hotellet har 202 rum och sviter. Lyxsviterna är bland de största i London med 42 kvadratmeter i genomsnitt. De dyraste sviterna kostar £3,250 per dygn men då står också en personlig butler till förfogande dygnet om. Alla rum har fönster från golv till tak och de enklare rummen kostar från £450 per natt. På 52a våningsplanet finns ett gym öppet dygnet runt samt Londons högst belägna pool och en bar som heter Gong. Det finns dessutom en utsiktsvåning med champagnebar högst upp i Shard-byggnaden men både champagnen och hissresan ditupp är dyra (bara hissresan kostar cirka £30 per person). En kompromiss kan vara att ta en drink i cocktailbaren Aqua Shard på 31 våningen dit hissresan är gratis och drinkpriserna bara något över de normala samtidigt som utsikten är fantastisk.

Närmaste tunnelbanestation är London Bridge.
 
Cheesegrater och Walkie Talkie
 
 
Shard
 
/ Allmänt /

Henley Royal Regatta

Henley Royal Regatta. Hemsida http://www.hrr.co.uk/
Efter Ascot är det dags för nästa evenemang i den engelska ’säsongen’. Nu är det kapprodd - återigen på Themsen - denna gång i idylliska och något sömniga småstaden Henley-on-Thames. Henley har fördelen av att ligga vid en mycket rak sträckning av floden som är särskilt lämpad för kapprodd.
Kapprodden där började 1839. Sedan prins Albert avlade ett besök 1851 kallade sig regattan - som enligt svensk definition inte är någon regatta eftersom det gäller rodd inte segling - för "kunglig". Något särskilt kungligt evenemang är det dock inte fråga om. Kungahusets intresse för kapprodd är minimalt och det är sällsynt att någon medlem av familjen visar sig i Henley.
Nu bör det emellertid göras klart att även den som inte hyser minsta intresse för roddsport har trevligt i Henley. Liksom säsongens övriga evenemang är det stämning och folkliv som ger atmosfären.
Henley är långt mindre formellt än Ascot. Något strikt klädkrav finns inte försåvitt man inte är inbjuden - allmänheten kan inte köpa biljetter dit - till den finaste åskådarläktaren som heter Stewards' Enclosure. Där förutsätts damerna ha klänning och hatt och herrarna klubbjacka med ljusa byxor och stråhatt, s.k. panamahatt. Den som inte är inbjuden till Stewards' Enclosure kan lätt köpa biljett till närbelägna Regatta Enclosure.
Henley ligger inte längre från London än Ascot. Man åker tåg från London Paddington Station på cirka en timma med ett byte. Framme i Henley går man på tio minuter från järnvägstationen till floden. De båda läktarna Stewards' Enclosure och Regatta Enclosure är belägna på den södra flodstranden. Engelsmännen dukar som vanligt fram en läcker picknick och korkar upp de ädlaste viner. Champagne är dock inte drycken i Henley på samma sätt som på Ascot. Visst dricks en hel del bubbel även där men drycken framför andra är den urengelska Pimm's - en ginbaserd blandning. Pimm's blandas med lemonad (sockerdricka) och frukter och kryddsätts med myntablad. Drycken kan rekommenderas - den är läskande och god en varm sommardag men kanske väl söt för att njuta mer än ett par glas av.
Kapprodden brukar börja omkring kl. 1300 och pågå hela eftermiddagen. Den som vill följa tävlingen bör köpa ett program. Men även den som inte är särskilt intresserad har mycket att njuta av. I Ascot rullar de mest eleganta veteranbilarna fram. I Henley får man också se deras sjögående motsvarigheter.
Kapprodden äger, som sagt, rum på en raksträcka där floden är bred. Tävlingssträckan är något excentrisk och förekommer inte i någon annan roddtävling: en engelsk mil och 550 yards (2.112 meter). Sträckan brukar ta cirka sju minuter att ro.Tävlingarna går alltid till så att två båtar ror mot varandra på en bana som är avskild med länsar.
Utanför länserna rör sig långsamt en kavalkad av delvis fantastiska flytetyg som följer tävlingsbanan och sedan vänder och går tillbaka igen mittför målet utanför Stewards' Enclosure. De flesta är vanliga motorbåtar varav flera är gamla och vackra mahognybyggen. Men mellan dem tuffar graciösa och ytterst välhållna ångslupar från de victorianska eller edwardianska epokerna vars ägare och gäster äter lunch ombord eller läppjar på en dryck. Somliga båtar är så stora att de har en liten orkester ombord som efter behag spelar dixiland eller klassisk musik. Båtkavalkaden pågår hela dagen och omfattar så många båtar att det tar en timme innan samma båt är tillbaka på nytt. Regattan pågår i fem dagar: onsdag till söndag. Lördagen anses vara den finaste dagen.
Med bil kommer man till Henley genom att följa motorväg M 4 till avfart 9 och därefter följa A 423. Man kan också ta M 40 till avfart 4 och därefter A 404 och A 423.

Picknick på brittiska säsongen med farfars Rolls Royce