/ Allmänt /

WATERLOO

WATERLOO


Den 18 juni 2015 är det 200 år sedan slaget vid Waterloo I brittisk historia är det ett av landets viktigaste datum men aktuella intervjuundersökningar har visat att inte så många britter numera känner till Waterloo eller vet så mycket om bakgrunden. Ett projekt som National Army Museum nyligen iscensatte visade att flertalet av de tillfrågade associerade namnet Waterloo med järnvägsstationen i London. Andra tänkte på svenska popgruppens ABBAs eurovisionsschlagervinnare från 1974 som börjar med texten My, my at Waterloo Napoleon did surrender. Okunnigheten om slaget kommer kanske snart att minska då åtskillig publicitet och annan uppmärksamhet kommer att riktas mot det verkliga Waterloo. Av militära segrar är Waterloo och sjöslaget vid Trafalgar som Lord Nelson vann den 21 oktober 1805 de viktigaste i brittisk historia. De möjliggjorde tillsammans med den industriellla revolutionen att Storbritannien kunde bygga sitt imperium och bli den dominerande väldsmakten. Det brittiska övertaget bestod fram till första världskriget varefter USA övertog ledarrollen

Verklighetens Waterloo var en belgisk by som numera blivit en förort 15 km söder om Bryssel där den brittisk-preussiska militäralliansen under den förste hertigen av Wellington – Arthur Wellesley - slutligen besegrade fransmännens självutnämnde kejsare, kuppgeneralen Napoleon Bonaparte. Napoleon hyste stora ambitioner att förena Europa under sitt ledarskap och upplevde stora militära framgångar men också väldiga motgångar. Han förlorade sitt fälttåg på den iberiska halvön och en hel armé i den ryska vintern. De allierade besegrade Napoleon och tvingade honom 1814 att abdikera från kejsarvärdigheten. Britterna transporterade Napoleon till exil på ön Elba utanför Italien. En yngre bror till den giljotinerade Ludvig XVI övertog tronen som Ludvig XVIII och den gamla franska dynastin Bourbon var tillbaka,.Trikoloren avskaffades som nationalflagga och förbjöds och Bourbonenas vita flagga med gyllene liljor kom tillbaka. Efter mindre än ett år på Elba flydde Napolen tillbaka till Frankrike där han fick ett storartat mottagande och kunde inleda de ’hundra’ dagarnas regeringstid. Han återsamlade en armé för ett revanschkrig mot sina gamla motståndare som samlats i en militärallians ledd av Wellington. Det avgörande slaget stod vid Waterloo, För att gjuta mod i sin armé förklarade Napoloen att slaget skulle bli en promenadseger eller picknick::une affaire a dejeuner.

Napoleon tillämpade en stridstaktik som framtvingats av bristen på exercerat manskap i de franska revolutionsarméerna. Inför anfall formerades de franska bataljonerna i kolonner med ungefär femtio mans bred front och tio till tolv mans djup. Soldatena ryckte fram och öppnad eld individuellt men när kolonnen kommit tillräckligt nära fienden skulle en snabb inrusning i språngmarsch med bajonetterna i högsta hugg (attaque à outrance) bryta allt motstånd och förmå fienden att fly i panik. Mot österrikare och andra fiender var detta anfallsätt ofta framgångsrikt. Wellingon kom däremot till slutsatsen att en sådan anfallsvåg inte skulle fungera mot en stadig infanterilinje med två leds djup och god elddisiplin som kunde använda alla musköter på en gång. och avge en salva som var fem till sex gånger så effektiv som en fransk bataljonskolonn kunde avge där endast de två främsta leden kunde ge eld samtidigt Engelsmännen stod i regel uppställda i omsorgsfullt utvalda försvarställningar ofta högt upp på en kulle bakom vars sluttning en god del av deras styrka höll sig dold i skyddsställning fram till den behövde stå upp och ge eld. När fienden kommit tillräckligt nära kommenderades de brittiska soldaterna upp för att bilda ’the thin red line’. Kommandona var: Up soldiers- Make ready - Fire. Den brittiska infanterilinjen öppnade eld på kommando och oftast med förfärlig verkan. De brittiska infanteristerna stod sedan kvar och inväntade nästa franska anfallsvåg som brukade brytas på samma sätt. Den brittiska infanterillinjen var ytterst effektiv mot en fientlig anfallskolonn men samtidigt mycket sårbar om fienden satte in kvalleri. I så fall måste linjen snabbt omgrupperas till en fyrkant med fyra leds djup. Första ledet stod på knä med påsatta bajonneter och gevärskolvarna förankrad i marken. Andra ledet stod upp med påsatta bajonetter. Led tre och fyra öppnade eld med sina musköter. En sådan fyrkant var nästan omöjligt att bryta för anfallande kavalleri.

Det var denna defensivtaktik som Wellington tillämpade även vid Waterloo.Han fann en lämplig kulle Mont-Saint-Jean strax söder om byn Waterloo.bakom vars krön han kunde placera sin linje med skytteinfanteri. Vid foten av kullen fanns också två byggnadsskomplex stabilt byggda i sten på 1600-talet och omgivna av höga murar för att stå emot anfall av kringströvande rövarband som tidigare hemsökte området. Nu hade invånarna flytt och britterna kunde installera försvarställningar på gårdarna La Haye Saint och Hougoumont.

Efter en regnig natt började slaget vid halvtolvtiden på morgonen med en fransk infanteriattack mot den kringbygda stengården Hougoumont som hölls av brittiska förband. Striden om Hougoumont pågick hela dagen. Fransmännen trängde vid ett tillfälle in genom de stora gårdsportarna men britterna höll ställningarna och lyckades stänga portarna igen. Gårdskomplexet.blev aldrig erövrat av fransmännen. Omkring kl 1400 satte fransmännen in en kavalleriattack mot den brittiska centern men brittiska infanteriet hann bilda fyrkant och kunde stå emot det franska kavalleriet. Striden böljade fram och tillbaka men omkring kl 1630 infann sig fältmarskalk Blücher med den preussiska armén. Napoleon svarade med att som en desperat åtgärd sätta in sitt garde i en sista desperat kolonnattack mot det brittiska infanteriet på kullen Mont-Saint-Jean. Men Wellingtons infanterilinje klarade att stå emot. De svåra förlusterna tvingade det franska gardet att svikta.

Björn och Benny i Abba har tagit sig vissa poetiska friheter med det faktiska händelseförloppet. Napoleon kapitulerade aldrig vid Waterloo. När slaget var förlorat satte han sig i en vagn på väg tiillbaka till Paris. Där abdikerade han för andra gången och fördes av britterna till klippön St Helena i Sydatlatnen där han dog fem år senare vid 52 års ålder. Ludvig XVIII och Bourbonerna kom tillbaka och mer än 23 års krig mellan Frankrike och dess motståndare var över. Napoleon har senare blivit en legend i fransk histora..

Men Wellington erkände att utgången av slaget varit: the nearest-run thing you ever saw. Förlusterna på båda sidor var fruktansvärda. Worst to a battle lost, is a battle won, skrev Wellington efter slaget i sin depesch till London. Han var bra på att finna vad som på modernt mediaspråk kallas soundbites - klatschiga formuleringar som var lätta att komma ihåg. I hope to God I have fought my last battle, skrev han också efter Waterloo. På denna punkt blev han bönhörd. Wellington kunde återvända till ett långt liv i det offentliga rampljuset varunder han överhöljdes av utmärkelser. Vad som fortfarande finns kvar i de brittiska gardesförbanden sedan Waterloo är de stora bjönskinnsmössorna vars ursprung är hämtat från Napoleons garde även om de engelska mössorna är av något annorlunde modell.

Den 18 juni 1965 högtidlighölls150-års minnet av slaget vid Waterloo med en stor militärparad i Belgien med kontingenter från alla de deltagande nationerna utom Frankrike vars president Charles de Gaulle beslutat avstå från all fransk närvaro. I år planeras iscensättandet av ett kostymdrama om slaget med 5 000 frivillliga detagare med 300 hästar och 100 kanoner. Men det är fortfarande osäkert om det blir någon fransk närvaro. Inget svar har ännu inkommit från Paris..


/ Allmänt /

Prins Charles brev publicerade

Prins Charles brev publicerade

Prins Charles och hans påstådda politiska ambitioner fortsätter att engagera brittiska media särskilt sedan landets högsta domstol beslutat att tronarvingens 27 hemligstämplade brevväxling med olika ministrar från åren 2004 och 2005 måste publiceras.
Brittiska tidningen Guardian har i olika rättsinstanser drivit linjen att breven från prins Charles utgör offentliga dokument enligt the Freedom of Information Act från 2000. Ett majoritesbeslut från Storbritanniens högsta domstol har givit tidningen rätt och den 13 maj 2015 har breven publicerats.
Brevväxlingen innehåller tio brev från prinsen med 14 svar från ministrarna och 3 brev till andra mottagare. Breven har alla visat sig långt mindre intressanta eller kontroversiella än vad många trott och ingen kan längre påstå att prinsen ägnat sig år obehörig inblandning i politiken eller att de skulle undergräva hans möjligheter att när tiden kommer överta tronen . De ämnen som prinsen berört gäller brister i den utrustning som brittiska soldater i Afghanistan utrustas med (Lynx helikoptrarna. blir för varma). Till en miljömister uttrycker Charles oro för framtiden för den patagoniska tandfisken som albtrosser lever på. .
/ Allmänt /

Ett besök i Qatar

 
 
Ett besök i Qatar
Som omväxling till livet i London har vi under en vecka besökt emiratet Qatar och dess huvudstad Doha. Anledningen till besöket är att min hustru som arbetar i universitetsvärlden blivit ombedd att företa en tjänsterresa dit. Trots att vi gjort flera besök i olika arabländer har vi aldrig tidigare besökt Qatar.
Emiratet Qatar utgör en halvö i Persiska Viken med landgräns med Saudiarbien och är i övrigt omgivet av Golfens vatten. Klimatet är torrt och ökenartat med ringa nederbörd. Landarealen är drygt 11,5 kvadratkilometer eller knappt fyra gånger Gotlands storlek. Landets befolkningsstorlek är cirka 1,8 miljoner invånare varav 1,5 miljoner är utlänningar (gästarbetare från främst Nepal, Indien och Pakistan) och knappt endast cirka 225 000 är qatariska medborgare.
Qatar skapades av klanen Al Thani vars huvudman Shejk Mohammed bin Thani 1868 erkändes av engelsmännen som emir. Fram till slutet av första världskriget ingick Qatar frivilligt i det ottomanska riket även om den reella makten låg hos den lokala shejken. Där ligger makten än i dag även om ansatser till en mer demokratisk maktfördelning skapats. Emiren utövar full verkställande makt och godkänner eller avvisar lagstiftning efter samråd med Majlis Al Shura, den rådgivande församlingen, som består av 30 valda ledamöter och 15 utsedda av emiren. Det finns inga val till landets styrande ledning och lagen förbjuder politiska partier. Nuvarande emiren är efter faderns abdikation shejk Tamim bin Hamad Al Thani, född 1980 och huvudsakligen utbildad i England (internatskolan Harrow och kadettskolan Sandhurst). Tamim har två äldre bröder som lär ha förbigåtts i tronföljden därför att `one played too much and the other prayed too much`.
I likhet med förhållandena i Saudiarabien omfattar majoriteten av den qatariska befolkningen den wahabitiska formen av Islam (Wahabiterna uppkallade efter Abd el Wahab 1703-87 vill återföra islam till dess ursprungliga renhet med betoning av monoteism och enkel livsföring). Qatar annekterades av Saudiarabien 1913-1915 tills britterna tvingade Saudierna arr erkänna Qatars oavhängighet och gränser och förhållandet mellan länderna har periodvis präglats av misstänksamhet. Qatar har ekonomiskt stött muslimska brödraskapet i Egypten då president Mohamed Morsi var vid makten och anses också finansiellt stödja oppositionen mot president Assad i Syrien. Saudi¬arabien har dock lyckats skapa en breda sunnimuslimsk koalition, från Marocko till Pakistan med stöd av Qatar för att sätta stopp för Irans inblandning i Jemen där Iranstödda Houthi-milisen de senaste månaderna lagt under sig stora delar av landet , inklusive huvudstaden Sana, och tvingat landets president att lämna.
I Qatar förekommer brister i respekten av de mänskliga rättigheterna, främst med avseende på kvinnans situation, gästarbetare och yttrandefrihet. Det finns dock inga uppgifter om att statsmakten sanktionerat politiskt motiverade mord eller avrättningar utan föregående juridiska förfaranden. Inga uppgifter finns heller om försvinnanden. Tillstånd kan sökas för politiska möten och demonstrationer, men dessa förekommer i mycket begränsad utsträckning. Det finns inga rapporter om politiska fångar. Dödsstraff finns i straffskalan men har inte verkställts sedan 2003. Qatar var under sekler ett av världens fattigaste områden med pärlfiske som främsta inkomstkälla. (Nej, Bizets opera Pärlfiskarna utspelas inte i Qatar utan på Ceylon). På 1950-talet påträffades stora olje-och naturgasförekomster som sedan dess blivit landets stora ekonomiska tillgång och bidragit till moderniseringar av infrastrukturen. Qatar har sedan under flera år haft en mycket stark tillväxt. BNP per qatarisk medborgare är över 100 000 USD vilket är den högsta i världen.
Vad som främst slår en besökare är den moderna och avancerade bebyggelsen i Doha. Staden har varit arkitekters och stadsplanerares dröm med en positiv inställning till avancerade höghus och obegränsade ekonomiska tillgångar att ställa till förfogande. Staden har expanderat på tidigare ökenmark där det aldrig funnits någon äldre bebyggelse att ta hänsyn till. Dohas befolkning uppgår till knappt 800 000 personer. Staden skall 2022 arrangera FIFAs världskupp efter ett omdiskuterat beslut mot bakgrund av det varma klimatet och situationen för alla gästarbetare.
En av Dohas mest berömda byggnader är muséet för islamitisk konst ritat av ritat av den kinesiske arkitekten M. Pei. Muséet innehåller högklassig islamitisk konst i form av metallarbeten, keramik, smycken, träarbeten, textilier och glas.
Landets väldiga tillgångar har också använts till investeringar i utlandet inte minst i London som i en brittisk kvällstidning utnämnts till ’Qataropolis’. Qatar äger en rad mycket dyrbara fastigheter i de mest fashionabla delarna av staden. Hit hör också lyxhotellen Claridges och Connaught liksom skyskrapan Shard och stora delar av The Docklands.