/
Allmänt /
Ny hertig av Marlborough
Den 16 oktober 2014 avled en av Englands förmögnaste och mest välkända aristokrater den 88-årige elfte hertigen av Marlborough John George Vanderbilt Henry Spencer-Churchill. Hertigen var innehavare (fideikommissarie –en person som strikt betraktat inte äger en egendom även om vederbörande står som lagfaren ägare men disponerar, förvaltar och har rätt till inkomster från egendomen) till en av landets största och mest välkända egendomar Blenheim Palace nära byn Woodstock 13 km väster om Oxford. Blenheim Palace är Englands största privatbostaden (med sina 187 rum är det.större än de kungliga slottten Buckingham Palace och Windsor Castle) och utgjorde en nationalgåva till den förste hertigen av Marlborough, John Churchill, efter dennes seger över fransmännen vid byn Blenheim i Bajern 1704 under spanska tronföljdskriget. (Om man skall vara noga heter byn där slaget stod faktiskt Blindheim men Blenheim ´lät´ bättre i engelska öron). Slottet som byggdes i barockstil av arkitekten John Vanbrugh, färdigställdes 1725. Slottet har magnifika inredningar och trädgårdar. När den första hertigen dog 1722, var hans två söner redan avlidna och hertigtiteln gick genom särskild lagstiftning vidare till dottern Henrietta och senare till hennes son Charles Spencer – samma släkt som den senare prinsessan Diana härstammade från. De följande fyra generationerna hertigar av Marlborough bar alla släktnamnet Spencer men den femte hertigen utverkade 1817 tillstånd att ändra släktnamnet till Spencer-Churchill. Senare medlemmar av familjen som inte stått på tur till hertigtiteln har utåt bara använda namnet Churchill (som premiärminster Winston Churchill) även om deras legala efternamn – i pass och andra officiella dokument - aldrig var något annat än Spencer-Churchill
Den första hertigen var militär och hade tidvis stora inkomster som användes till slottsbygget. Hans hustru Sarah Jennings som fanns vid hans sida i fyrtio år var Englands mest begåvade och konfliktlystna kvinna och nära vänninna till drottning Anne. Så länge deras vänskap bestod strömmade statliga pengar till slottsbygget. Trots detta var familjen Marlborough aldrig förmögen i jämförelse med andra brittiska hertigfamiljer. Den femte hertigen (samma person som fick släktnamnet ändrat till Spencer-Churchill) var en slarver med pengar och satte sprätt på återstoden av den kontanta familjeförmögenheten men Blenheim fick han inte sälja eftersom egendomen var fidiekomiss. Men efter honom var familjen närmast bankrutt.. Den sjunde hertigen var 1880 tvungen att be parlamentet upphäva fidiekomisset vad gällde lösegendomen och nu såldes nästan all dyrbar inredning och konst på Blenheim Palace men dessa medel förslog inte till betala skulderna eller underhållet. När den den nionde hertigen Charles Spencer-Churchill (1871–1934) ärvde Blenheim var slottet mer eller mindre tomt och hade börjat förfalla. I likhet med många andra engelska ståndsbröder räddade han både slott och familjeförmögenhet genom att gifta sig med en rik amerikansk arvtagerska, Hans val föll på Consuelo Vanderbilt (1877 – 1964) som stod i tur att ärva en av USAs största järnvägsförmögenheter. Consuelo tycks inte ha varit särskilt intresserad av att ingå äktenskapet men tvingades in i det av sin mor som var fascinerad av den brittiska aristokratin. Med hjälp av Consuelos pengar iståndsattes Blenheim igen och fylldes med antikviteter varav några funnits där tidigare medan merparten köptes från annat håll. Tjänarstaben utökades också för att passa en förmögen hertigfamiilj. Blenheim blev på nytt liktydigt med lyx och prestig men Consuelo förblev djupt olycklig och skildrade sina olika problem i en uppriktig självbiografi (med hjälp av en spökskrivare) The Glitter and the Gold. Den publicerades först 1953 men har nyligen utkommit i nyupplaga på grund av det intresse som finns för brittiskt överklassliv inte minst manifesterat genom TV-serien Downtown Abbey och dess storpublik. Efter tio års äktenskap chockerade Consuelo societeten genom att 1906 separera från sin make och senare skilja sig och gifta om sig..
Den nionde hertigen efterträddes av sin Consuelos äldste son John och denne i sin tur av den nyligen avlidne hertigen. Denne har lyckats i sin ambition att säkerställa Blenheim Palace finansiellt och slottet drivs nu kommersiellt som en turistattaraktion av rang med omkring en halv miljon besökare årligen. Blenheim utgör centrum för ett antal olika evenemang och erbjuder affärer och restauranger. Den elfte hertigen hade dock tidvis stora problem med sin äldste son och arvinge James Spencer-Churchill – den nuvarande tolfte hertigen – som haft allvarliga missbruksproblem som han dock numeras sägs vara fri ifrån. Sedan 1994 har också Blenheim en särsklid förvaltning som har sista ordet om hur slottet skall skötas. Missbruksproblemen kan ligga i familjens genetiska arv för flera generationer hertigar och andra släktingar har haft liknande problem. Den nu avlidne elfte hertigens tredje hustru var svenska Rosita Douglas (född 1943) och syster till finansmannen Gustaf Douglas. Rosita tillbringade sina barndomsomrar på Douglasfamiljens gods Stjärnorp nära Linköping.i Östergötland som nu ägs av Gustaf Douglas. Rositas son Edward Spencer-Churchill som bor i England och hjälper till med förvaltningen av Blenheim Palace och anses vara en mycket duglig och skötsam person.
Den som vill läsa mer om Blenheim Palace och familjen Spencer-Churchill kan gå in på hemsidan www.blenheimpalace.com