Brexit
Vad innebär Brexit?
Storbritannien står inför stora förändringar. Vad kommer att hända en av världens största finansmarknader, ’The City’?
Den rådgivande flkomröstningsresultatet den 23 juni 2016 om Brexit dvs frågan om Storbritannien skall lämna EU har lett till politisk och finansiell osäkerhet. Slutresultatet av omröstningen blev att 51,9 procent röstade för att lämna EU medan 48,1 procent valde att stanna kvar. Valdeltgandet var 72 provent. Ingen vet vad som nu kan hända men av central betydelse för Storbritanniens ekonomi är Londons finanscentrum, ’City’.
Londons City utgör ett av världens stora internationella finanscentra - de övriga är New York och Tokyo. Tidsskillnaderna gör att New York-börsen öppnar någon timme innan London stänger. När New York stänger är det dags för Tokyo att öppna. Och efter Tokyo tar London vid på nytt. Genom att tidsmässigt komplettera varandra fungerar dessa centra som en ständigt öppen finansmarknad. Till dessa internationella finanscentra får numera också läggas Hongkong, Shanghai och Singapore.
Citys nuvarande blomstring sammanhänger med att nya aktiviteter tillkommit under efterkrigstiden. City drog nytta av den väldiga ökningen av världshandeln baserad på dollar som placerarna av olika skäl inte återförde till hemlandet. Från mitten av 1960-talet lokaliserades eurodollarmarknaden - oftast oljedollar från arabländerna - till City. Detta medförde att de större amerikanska bankerna öppnade avdelningskontor i London. Efter de amerikanska bankerna följde andra internationella storbanker, främst japanska och tyska. City är idag världens banktätaste område med omkring 530 internationella banker representerade. Deras huvuduppgift är att tillhandahålla finansiella tjänster med inriktning på företag från hemlandet.
Under 1980-talet utvecklades derivatmarknaden i City vilken ytterligare breddat det finansiella underlaget. Londonbörsen London Stock Exchange utgör den dominerande marknadsplatsen för noterade fondpapper - aktier och obligationer. Utöver fondbörsen finns också London International Financial Futures and Options Exchange - LIFFE - London Metal Exchange, International Petroleum Exchange och London Commodity Exchange.
I London sker också en omfattande handel med valutor. London är dessutom en viktig försäkringsmarknad. Londons Baltic Exchange är en världsledande marknad för skeppsmäkleri. Börsaffärerna kompletteras av olika stödfunktioner. Hit hör internationella advokat- och revisionsbyråer. Stadens finansiella styrka beror inte bara på Europa. Även utanför eurozonen äger 70 procent av handeln med Eurobond rum i London. London skapar en fjärdedel av alla tillgångar i Storbritannien och står för en tredjedel av skatteinkomsterna. Londons betydelse för landets ekonomi är massiv.
Londons nuvarande finansiella storhetstid började 1986 med ’ big bang’ då premiärministern Margaret Thatcher avskaffade de legala aktiehandelsrestriktionerna och uppmuntrade utländska aktiehandlare att inflytta. Big Bang 1986, sammanföll också med att aktier började handlas elektroniskt (på skärmar) och inte direkt mellan köpare och säljare. Framför allt tilläts aktiemäklarna att vara 100 procent utlandsägda trots motstånd inom City. London utvecklades till ett modernt internationellt finanscentrum.
Storbritannien valde att stå utanför euro-zonen men dominerade ändå Europas finanser genom att operera inom hela EU med transaktioner i euros – till ett värde av hundratals billioner euro årligen.
CItys största aktuella fördel anses inte uteslutande relaterad till EU utan också vara tillskapandet av en kryptovaluta för internet-handel, alltså en gemensam valuta för handel på nätet. Det internationella finanssystemet har moderniserats genom införandet av vad som kallas blockchain som innebär att internetteknik används för interna betalningsöverföringar. En blockchain, på svenska en blockkedja, är en distribuerad databas, där varje nod automatiskt verifierar ändringar och tillägg som görs på någon av de andra noderna. Fintech (Financial Technology) expertisen är stark i City och utvecklar produkter för investeringar och och vanliga banktransaktioner genom banktjänster på internet. England kan dra nytta av en väl utvecklad internet-handel. Englands internetekonomi har fördubblats sedan 2014 och uppgår i år till 12.4% av BNP (Tyskland 4%). Genom att kombinera den nya teknologin med internet kan City skapa nya sätt handla i aktier och skapa en modern aktieägardemokrati som borde tilltala många när räntenivåerna är låga.
Ett av Londons universitet University College London har tillsammans med Bank of England funnit en lösning genom att föreslå införandet av kryptovalutan ‘RSCoin’. Genom att den kontrolleras av Bank of England kan staten begränsa penningmängden och bibehålla finansiell stabilitet.
När Brexit genomförs är olika scenarier möjliga. Blir det vad som kallas en `hård´` Brexit förlorar Storbritannien tillträde till den inre marknaden vilket kan innebära katastrof för den engelska exporten, City och den brittiska ekonomin om man inte avtalsvägen kan förhandla sig till att stanna kvar. Vissa tror dock att England kommer att tjäna på att stanna utanför EU. London behåller sina fördelar som det engelska språket, det legala systemet och hög kompetens. Om det däremot blr en `` mjuk `` BrexittI har Storbritannien kvar tillträdet till den inre markanden. I vilket fall är Storbritannien kvar i EU tills landet begär utträde enligt artikel 50 i 2009 års Lissabonfördrag. När en medlemsstat meddelar sin avsikt att lämna unionen ska ett avtal förhandlas fram mellan den berörda medlemsstaten och unionen. Detta avtal ska godkännas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet efter att Europaparlamentet godkänt det. Om parterna inte kan komma överens om ett avtal eller om ett avtal av någon annan anledning inte kan slutas, upphör medlemsstatens medlemskap först efter två år. Men ett avtal kan innebära att man får vara kvar i den inre markanden. Andra hoppas på en omsvängning av den engelska opinionen skall visa sig möjlig eller att parlamentet kommer att rösta för ett kvarstannande
Ingen har httills erinrat om den svenska rådgivande folkomröstningen om eventuell övergång tilll högertrafi söndagen den 16 oktober 1955 då 82,9 procent röstade för att behålla vänstertrafiken medan 15,5 procent ville övergå till högertrafik . Åtta år senare röstade riksdagen ändå för en sådan övergång.