/ Allmänt /

WATERLOO

WATERLOO


Den 18 juni 2015 är det 200 år sedan slaget vid Waterloo I brittisk historia är det ett av landets viktigaste datum men aktuella intervjuundersökningar har visat att inte så många britter numera känner till Waterloo eller vet så mycket om bakgrunden. Ett projekt som National Army Museum nyligen iscensatte visade att flertalet av de tillfrågade associerade namnet Waterloo med järnvägsstationen i London. Andra tänkte på svenska popgruppens ABBAs eurovisionsschlagervinnare från 1974 som börjar med texten My, my at Waterloo Napoleon did surrender. Okunnigheten om slaget kommer kanske snart att minska då åtskillig publicitet och annan uppmärksamhet kommer att riktas mot det verkliga Waterloo. Av militära segrar är Waterloo och sjöslaget vid Trafalgar som Lord Nelson vann den 21 oktober 1805 de viktigaste i brittisk historia. De möjliggjorde tillsammans med den industriellla revolutionen att Storbritannien kunde bygga sitt imperium och bli den dominerande väldsmakten. Det brittiska övertaget bestod fram till första världskriget varefter USA övertog ledarrollen

Verklighetens Waterloo var en belgisk by som numera blivit en förort 15 km söder om Bryssel där den brittisk-preussiska militäralliansen under den förste hertigen av Wellington – Arthur Wellesley - slutligen besegrade fransmännens självutnämnde kejsare, kuppgeneralen Napoleon Bonaparte. Napoleon hyste stora ambitioner att förena Europa under sitt ledarskap och upplevde stora militära framgångar men också väldiga motgångar. Han förlorade sitt fälttåg på den iberiska halvön och en hel armé i den ryska vintern. De allierade besegrade Napoleon och tvingade honom 1814 att abdikera från kejsarvärdigheten. Britterna transporterade Napoleon till exil på ön Elba utanför Italien. En yngre bror till den giljotinerade Ludvig XVI övertog tronen som Ludvig XVIII och den gamla franska dynastin Bourbon var tillbaka,.Trikoloren avskaffades som nationalflagga och förbjöds och Bourbonenas vita flagga med gyllene liljor kom tillbaka. Efter mindre än ett år på Elba flydde Napolen tillbaka till Frankrike där han fick ett storartat mottagande och kunde inleda de ’hundra’ dagarnas regeringstid. Han återsamlade en armé för ett revanschkrig mot sina gamla motståndare som samlats i en militärallians ledd av Wellington. Det avgörande slaget stod vid Waterloo, För att gjuta mod i sin armé förklarade Napoloen att slaget skulle bli en promenadseger eller picknick::une affaire a dejeuner.

Napoleon tillämpade en stridstaktik som framtvingats av bristen på exercerat manskap i de franska revolutionsarméerna. Inför anfall formerades de franska bataljonerna i kolonner med ungefär femtio mans bred front och tio till tolv mans djup. Soldatena ryckte fram och öppnad eld individuellt men när kolonnen kommit tillräckligt nära fienden skulle en snabb inrusning i språngmarsch med bajonetterna i högsta hugg (attaque à outrance) bryta allt motstånd och förmå fienden att fly i panik. Mot österrikare och andra fiender var detta anfallsätt ofta framgångsrikt. Wellingon kom däremot till slutsatsen att en sådan anfallsvåg inte skulle fungera mot en stadig infanterilinje med två leds djup och god elddisiplin som kunde använda alla musköter på en gång. och avge en salva som var fem till sex gånger så effektiv som en fransk bataljonskolonn kunde avge där endast de två främsta leden kunde ge eld samtidigt Engelsmännen stod i regel uppställda i omsorgsfullt utvalda försvarställningar ofta högt upp på en kulle bakom vars sluttning en god del av deras styrka höll sig dold i skyddsställning fram till den behövde stå upp och ge eld. När fienden kommit tillräckligt nära kommenderades de brittiska soldaterna upp för att bilda ’the thin red line’. Kommandona var: Up soldiers- Make ready - Fire. Den brittiska infanterilinjen öppnade eld på kommando och oftast med förfärlig verkan. De brittiska infanteristerna stod sedan kvar och inväntade nästa franska anfallsvåg som brukade brytas på samma sätt. Den brittiska infanterillinjen var ytterst effektiv mot en fientlig anfallskolonn men samtidigt mycket sårbar om fienden satte in kvalleri. I så fall måste linjen snabbt omgrupperas till en fyrkant med fyra leds djup. Första ledet stod på knä med påsatta bajonneter och gevärskolvarna förankrad i marken. Andra ledet stod upp med påsatta bajonetter. Led tre och fyra öppnade eld med sina musköter. En sådan fyrkant var nästan omöjligt att bryta för anfallande kavalleri.

Det var denna defensivtaktik som Wellington tillämpade även vid Waterloo.Han fann en lämplig kulle Mont-Saint-Jean strax söder om byn Waterloo.bakom vars krön han kunde placera sin linje med skytteinfanteri. Vid foten av kullen fanns också två byggnadsskomplex stabilt byggda i sten på 1600-talet och omgivna av höga murar för att stå emot anfall av kringströvande rövarband som tidigare hemsökte området. Nu hade invånarna flytt och britterna kunde installera försvarställningar på gårdarna La Haye Saint och Hougoumont.

Efter en regnig natt började slaget vid halvtolvtiden på morgonen med en fransk infanteriattack mot den kringbygda stengården Hougoumont som hölls av brittiska förband. Striden om Hougoumont pågick hela dagen. Fransmännen trängde vid ett tillfälle in genom de stora gårdsportarna men britterna höll ställningarna och lyckades stänga portarna igen. Gårdskomplexet.blev aldrig erövrat av fransmännen. Omkring kl 1400 satte fransmännen in en kavalleriattack mot den brittiska centern men brittiska infanteriet hann bilda fyrkant och kunde stå emot det franska kavalleriet. Striden böljade fram och tillbaka men omkring kl 1630 infann sig fältmarskalk Blücher med den preussiska armén. Napoleon svarade med att som en desperat åtgärd sätta in sitt garde i en sista desperat kolonnattack mot det brittiska infanteriet på kullen Mont-Saint-Jean. Men Wellingtons infanterilinje klarade att stå emot. De svåra förlusterna tvingade det franska gardet att svikta.

Björn och Benny i Abba har tagit sig vissa poetiska friheter med det faktiska händelseförloppet. Napoleon kapitulerade aldrig vid Waterloo. När slaget var förlorat satte han sig i en vagn på väg tiillbaka till Paris. Där abdikerade han för andra gången och fördes av britterna till klippön St Helena i Sydatlatnen där han dog fem år senare vid 52 års ålder. Ludvig XVIII och Bourbonerna kom tillbaka och mer än 23 års krig mellan Frankrike och dess motståndare var över. Napoleon har senare blivit en legend i fransk histora..

Men Wellington erkände att utgången av slaget varit: the nearest-run thing you ever saw. Förlusterna på båda sidor var fruktansvärda. Worst to a battle lost, is a battle won, skrev Wellington efter slaget i sin depesch till London. Han var bra på att finna vad som på modernt mediaspråk kallas soundbites - klatschiga formuleringar som var lätta att komma ihåg. I hope to God I have fought my last battle, skrev han också efter Waterloo. På denna punkt blev han bönhörd. Wellington kunde återvända till ett långt liv i det offentliga rampljuset varunder han överhöljdes av utmärkelser. Vad som fortfarande finns kvar i de brittiska gardesförbanden sedan Waterloo är de stora bjönskinnsmössorna vars ursprung är hämtat från Napoleons garde även om de engelska mössorna är av något annorlunde modell.

Den 18 juni 1965 högtidlighölls150-års minnet av slaget vid Waterloo med en stor militärparad i Belgien med kontingenter från alla de deltagande nationerna utom Frankrike vars president Charles de Gaulle beslutat avstå från all fransk närvaro. I år planeras iscensättandet av ett kostymdrama om slaget med 5 000 frivillliga detagare med 300 hästar och 100 kanoner. Men det är fortfarande osäkert om det blir någon fransk närvaro. Inget svar har ännu inkommit från Paris..