staffanduhs.blogg.se

Sutton Hoo-fynden på British Museum

Med 6,7 miljoner besökare årligen utgör British Museum Londonturisternas favoritmål. 2013 blev British Museum också världens andra mest besökare kulturinsitution efter Louvren i Paris. I år lockar muséet med två utställningar som båda har anknytning till nordisk eller svensk historia. Årets stora utställningssatsningen är specialutställningen om vikingar: Vikings: Life and Legend. Men den som göra en kronologiskt korrekt rundvandring på museet bör starta i rum 41 där det finns en nyorganiserad specialutställning av de engelska arkeologiskt fynd som 1939 gjordes i Sutton Hoo nära Ipswich på den engelska östkusten. Tidsmässigt ligger Sutton Hoo-fynden straxt före vikingatidens början. Det rör sig om fynd som påträffades i en hövdingagrav av nordisk/svensk typ. Sutton Hoo-fynden har funnits på Britiah Museum nästan sedan de påträffades men har varit svåra att se på grund av trångt utrymme och dåliga lokaler. En privat donation har möjliggjort en omorganisation så att museibesökarna nu lätt kan beundra Sutton Hoo-föremålen på nära håll. Sutton Hoo (Hoo anses språkligt vara en avledning av det nordiska ordet för ’hög’) är ett gravfält som på många sätt påminner om Uppsala högar - dvs konstgjorda jordhögar uppförda över gravar som ursprungligen innehållit en rikedom gravgåvor som den döde ansågs behöva för livet på ´’andra sidan’. I flertalet fall kremerades den döde med sina gravgåvor och detta skedde exempelvis i Gamla Uppsala. Sutton Hoo är unikt eftersom rör det sig om båtgrav där ingen kremering ägt rum utan har en oförstörd samling praktfulla gravgåvor - varav många i silver och guld. Avtryck i sanden visade att båtgraven bestått av en 27 meter lång farkost av typ vikingsskepp vars ektimmer för länge sedan vittrat bort genom syra som bildats genom kemisk försurning av marken. Mitt i skeppet låg den döda personen begraven i ett utrymme som tycks ha varit som ett mindre rum fyllt med gravgåvor inklusive textilier. Den döde – av vilken alla fysiska rester också är bortvittrade - låg omgiven av sina tillhörigheter till vilka hörde vapen och dyrbarheter som guldmynt och silverkärl. En märkligt intakt guldsmidd hjälm med ormmotiv vittnade om ägarens politiska makt liksom ett juvelprytt svärd och flera spjut samt en järnyxa. Övriga föremål består av draksirade spännen och emaljdekorerade lås som exempel på keltisk juvelerarkonst, Dessutom finns byzantinska och italienska silverskålar och ett stort antal mynt, däribland 37 frankiska guldmynt. Svärdet och hjälmen visade sig tillverkade av samma vapensmed som förfärdigat vapnen från Vendels- och Vallsgärdegravarna nära gamla Uppsala - de finaste föremål som påträffats i Sverige från denna epok. Den döde hövdingen i Sutton Hoo anses sannolikt vara identisk med Raedvald som regerade östEngland omkring 599-624/5 och påståtts vara dotterson till Uppsalakungen Ivar Vidfamne - en nordisk mytomspunnen monark vars existens inte är historiskt belagd men som förekommer i ett flertal isländska sagor. Enligt den isländske skalden och historikern Snorre Sturlasson var Ivar Vidfamne från början en kung av Skåne och utökade sitt välde med större delar av Skandinavien och England på 600 eller 700-talet. Men vissa historiker tvivlar som sagts på att någon Ivar Vidfamne verkligen existerat som historisk person och British Museum undviker omnämna honom.
Raedvald skall ha varit bosatt på Rendlesham sju kilometer från Sutton Hoo. Det genom sin ålder något gåtfulla anglosaxiska Beowulfskvädet från omkring år 700 nämner hövdingars död och gravsättningar på sätt som passar in på Sutton Hoo-fynden. Men kvädet blandar fritt historiska händelser och personer med rena fantasiskildringar och är tveksamt som sanningskälla. Sutton Hoo fynden tillhör dyrgriparna i British Museum. Vendelsfynden finns i Historiska Museet i Stockholm.
Sutton Hoo-fyndet är också intressant som en indikation på att fler svenskar sökte sig till England än vad man tidigare trott Det var länge känt att huvudparten av vikingarna där var danska och norska. Att svenskarna varit mer okända beror på att de skriftliga källorna om svenska englandsfarare är mer torftiga. Sverige har ingen motsvarighet till Saxos stora krönika om danskarnas bedrifter eller Snorres sagoverk om de norska härfärderna. Dessutom var det en dansk vikingakung - Knut den store - som till slut erövrade hela England och satt på båda ländernas tron i nästan tjugo år. Ett besök på British Museums rum 41 (inträdet är fritt) och kan därför starkt rekommenderas innan eller i anslutning till ett besök på den stora vikingautställningen.