/ Allmänt /

Slutspurten inför folkomröstningen om självständighet för Skottland


Mindre än tre veckor återstår till den folkomröstning som skall bestämma om Skottland skall bryta sig loss från Storbritannien och bilda en egen stat. Folkomröstningen bygger på en överenskommelse - kallad Edinburgh-överenskommelsen - mellan brittiske premiärminisern David Cameron och Skottlands försteminster och nationalistpartiledare Alex Salmond från den 15 oktober 2012. Folkomröstningen innebär att varje väljare upptagen i röstlängderna i Skottland får möjlighet att genom ett kryss på valsedeln svara ja eller nej på frågan "Should Scotland be an independent country?". Röstberättigade i folkomröstningen är 4,2 miljoner personer upptagna i röstlängderna i Skottland som fyllt 16 år (en sänkning av rösrättsåldern från 18 år) med rösträtt i brittiska underhusval, EU-val eller val i något samväldesland Även svenskar bosatta i Skottland som uppfyller dessa villkor kan alltså rösta. Vallolkalerna kommer att vara öppna torsdagen den 18 september mellan 0700 på morgonen och 2200 på kvällen. (brittiska val äger alltid rum på torsdagar). Rösterna kommer att räknas under natten av Skottlands 32 lokala röstmottagningsmyndigheter och slutresultatet väntas föreligga klart på morgonen fredagen den 19 september. Tendensen i folkomröstningen kommer kanske redan vara tydlig på torsdagskvällen den 18 september. Rösträkningen förenklas av att det bara finns två alternativ att välja mellan.
Senaste opinionsundersökning har gett nej-sidan en ledning på cirka 13 % över ja-sidan men tidningen the Guardian publicerade den 26 auguti en undersökning som visade att ställningen skulle vara nästan jämn mellan blocken. Nej-sidan skulle få 47% av rösterna mot ja-sidans 46% medan de som ännu inte bestämt sig skulle uppgå till 7%. Det är dock osäkert om dessa ganska sensationella siffror är realistiska.
Vilken sida som än vinner kommer utgången av folkomröstningen få stora konsekvenser. Mest dramatiskt blir det om majoriteten röstar ja till ett självständigt Skottland. Ett sådant resultat kommer att påverka båda Englands och Skottlands inrikespolitik, ekonomi, försvar och internationella relationer inklusive deras roll i internationella organisationer som FN, EU och NATO. I ett sådant läge måste ett lagförslag antas av parlamentet i Westminister för att igångsätta den skotska självständighetsprocessen. Genom ett annat lagförslag måste Unionsakten från 1707 upphävas. Salmond har angivit den 24 september 2016 som måldatum för självständigheten Detta datum har symbolvärde i skotsk hstoria. Den 24 mars 1603 efterträdde den skotske kungen Jakob (James) VI sin avlidna Tudorkusin Elizabeth I och blev unionskungen Jakob/James I av England och Skottland som den förste av av dynastin Stuart. Från 1604 kallade sig Jakob/James "King of Great Brittaine, France and Ireland". Unionsakten mellan England och Skottland är daterad den 24 mars 1707. Att upplösa unionen på detta datum avses markera att en ny fas inletts i skotsk historia och datumet har också valts som ny skotsk nationaldag - Scotish Independence Day.
Enligt den nuvarande regeringskoalitionen mellan de konservativa och liberaldemokratiska partierna skall nästa val till det gemensamma brittiska parlamentets underhus hållas torsdagen den 7 maj 2015. Underhusvalet är då tänkt att genomföras i det nuvarande Storbritanniens samtliga 650 valkretser (varav 59 finns i Skottland). Huvudelen (40) av dagens 59 skotska underhusledamöterna stöder Labour. Dagens skotska väljare har en tendens att rösta mer till vänster än engelska väljare. Delvis har detta en historisk förklaring eftersom den industriella revolutionen började i norr med de stora kol- och stålbaserade industrierna exempelvis varvsindustrin. Den industriella revolutionen gav i sin tur upphov till sociala problem som sammanhängde med förslumning och utsugning av arbetskraft. Fackföreningar blev ett verktyg att bekämpa sociala missförhållandena som följde på den industriella revolutionen. Under 1980 tillkom skotsk bitterhet över Margaret Thatchers privatiserinspolitik och nedläggningen av gamla basindustrier som varvs- och stålindustrierna som fick många skottar att överge de konservativa för Labour. Tony Blairs deltagande i USA:s krig i Irak ledde till senare massdesertering från Labour tilll Salmonds skotska nationalist parti SNP. En unionsupplösning skulle därför bli något av katastrof för Labourpartiet i brittiska parlamentet och avsevärt försvaga partiets möjligheter att återkomma i regeringsställning.
Om nej-sidan får majoritet kommer Unionen viserligen att bestå men förändras på väsentliga punkter. De största partierna (konservativa, liberaldemokatiska och Labour) har redan utlovat Skottland större autonomi hur det än går i folkomröstningen.. Skottland väntas få egen budget och beskattningsrätt.vilket innebär att alla skattemedel som uppbärs i Skottland kommer att användas för utgifter bestämda av det skotska parlamentet vilket också inkluderar skotska bidrag till gemensamma brittiska statsutgifter inom områden som försvar och utlandsrepresentation.
Två valallianser agerar under folkomröstningskampajen. ’Yes Scotland’ under Alex Salmond propagerar för ett ’ja’ på frågan om den skotska självständigheten medan ’Better Together’ som leds av förre Labour-finansminstern Alister Darling försöker övertyga väljarna att rösta ’nej’. ¬De båda kombatanterna Darling och Salmond möttes i en första direksänd TV-debatt den 5 augusti. Darling anses ha vunnit den första debatten eftersom han pressade Salmond på ett svar på frågan vilken valuta ett självständigt Skottland skulle välja om det inte gick att behålla pundet. Salmond valde att inte närmare besvara frågan utan menade utan närmare motivering att pundet skulle vara kvar. Salmond och ja-anhängarna ser pundet är lika mycket som en skotsk som gemensam brittisk tillgång och trygghetsfaktor. För fem år sedan ville Salmond att Skottland skulle ansluta sig till euron och karaktäriserade pundet som en kvarnsten om halsen på den skotska ekonomin. Efter förtroendekrisen för euron gäller det motsatta - pundet ska behållas.. Om pundet blir kvar tänker sig SNP att Bank of England fortsätter som centralbank och garant för finanssystemet. Penningpolitiken beslutas i så fall i London och inte Edinburgh. Somliga jämför situationen med Panama som använder den amerikanska dollarn utan att det finns någon formell överenskommelse mellan staterna eller centalbankerna..
En andra och sista TV-debatt ägde rum den 25 augusti och kretsade också kring frågor om ekonomi och skotsk valuta. Den andra debatten som stundtals blev ganska hetsig anses ha vunnits av Salmond. Darling medgav exempelvis att Skottalnd kan fortsätta att använda pundet även utan någon foprmell övernskommelse
Hur folkomröstningen än utfaller är det svårt att tänka sig att frågan om skotsk sjävständighet kommer att avföras från dagordningen. Frågan har väckts och debatterats intensivt att är svårt att se att den skulle begravas i tysthet. Mindre eftergifter från Londons sida kommer inte att leda till kravet tystnar. För att dra en nordisk parallell till unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905. Även om den svenska regeringen 1905 gått med på det norska önskemålet om ett eget norskt konsulatväsende skulle knappast kravet på en unionsupplösning tystnat. Liksom det blev ett självständigt Norge kommer det en dag kanske också att bli ett självständigt Skottland.